misslida

Snart så fyller den lilla tjejen ett år!
Det känns som att det kommer som världens överraskning, hon är ju fortfarande min lilla pluttebebis.... Något säger mig att den känslan kommer att finnas kvar där även när hon blir tonåring och vill springa ute :-) 

Med första barnet då kunde man knappt vänta på att han skulle göra framsteg, bli äldre och kunna vara med mer. Men nu när man inser att det går så fort, då vill man bara frysa tiden.  Men vad jag vet så går det inte, inte än iallafall.
Nä istället får man helt enkelt göra det bästa och enda man kan för att få ut så mycket som möjligt av tiden;  helt enkelt leva i nuet.

Kram